Det är nog nåt med kontrasterna. All denna oändliga skog, granna och välskötta som varvar med mörka, täta och ogallrade. Grusvägar, alldeles för många dåliga grusvägar som cykelappen leder oss in på (ngt av ett problem för Komoot appen som jag lovprisade häromdagen).
Men så öppnar sig skogen, himlen släpps in och åker och sjö och vackra, gamla, ändamålsenliga byggnader står för porträtt. Grönskan försommarskir. Som i Gammelbo strax före Ramsberg där vi övernattar.
Ramsberg visar sig vara släkttrakter också. Folke Wiman berättar på telefon om badutflykter han gjort tillsammans med kusiner till den fina stranden vid Ölsjön, där Petter och jag stannat till för natten.
Tidigare har vi passerat Skinnskatteberg och Riddarhyttan. Med anknytningar av olika slag.
Vi är trötta. Mil efter mil på riktigt dåliga grusvägar. Punktering jag fick visade sig vara fyra rejäla hål efter genomslag av spetsiga stenar. Åskregn någon timme. Och i regnet en missbedömning som gjorde att vi hamnade fel efter att ha missat ett vägskäl. En extra mil blev det.
Men vackert! Slutfacit efter en lång dag.
Och på tältplatsen möter vi schweizaren som cyklat från Schweiz tillsammans med sin 10-årige son. ”Now we’re talking!”
Huvva! Mil efter mil på dålig grusväg, punktering, felnavigering, åskregn…..Du får verkligen utstå en del under din färd.
Jag träffade Petter som var nöjd efter 3 dagars cykling vilket jag nog också skulle varit.
Men nu är väl hälften gjort och förhoppningsvis blir vägarna bättre.
Heja Per!
K
Uppskattar verkligen ditt stöd Kent. Vilken ynnest att ha en sån supporter!