Sista dagen i Tyskland

Han hade varit lite märkligt påstridig, värden vid övernattningen igår kväll. Ivrig att jag skulle beställa frukost. Superfrukost brukade recensionerna på hotellsajterna skriva.

Och jodå, superfrukost kunde jag väl hålla med om. Överlastad och med märkligt petiga detaljer hade den gjort omordning av hans mor ( hon kom in och presenterade sig). En underbar kaminvärme mötte mig också efter den minst sagt svala natten under bara en filt. Frukostkonst kanske man kunde kolla det. Kolla bara in de små nyckelpigorna på assietten på bilden. Mamman visade sig vara keramiker, men inget som lockade mig.

Överdåd. Kolla det handskrivna kvittot. 12 euro. Misstänker att frukost var en ganska god affär på marginalen för det lilla pensionatet.

Duggregnet upphörde snart, jag gav mig ut mot kusten igen. Samma landskapsbild, det stora fälten, långt mellan byarna, de små kurorterna med behandlingshem och stora patriciervillor (varför heter de så?). Vilka var det som ägde dem under ddr-tiden, partipamparna, stasi? Eller ingick de i folklotteriet som vinster. En sommarvecka i en av de vackra högborgerliga villorna vid kusten! Märkligt välbehållna är dessa gigantiska villor, numera med porschar och fina mersor i garageuppfarten. Undrar vem som fick köpa vid övergången efter 1989?

På fältenen en gröda som jag hade svårt att placera, tills jag plötsligt såg skördearbetare pågå. Aha, sockerbetor. Det var länge sen jag såg i Sverige. Finns det någon sockerbetsodling kvar alls? Vi hade sockerbetor på Björsgård när jag gjorde mitt år som dräng 69-70. Det var en eftertraktad gröda som gav bra med pengar. Kvoterad, eftersom sockerproduktionen subventionerades av beredskapsskäl. Det togs bort under 70- talet vill jag minnas, och sen dess har hela sockernäringen i södra Sverige lagts ner. Finns det någon kvar undrar jag.

Sockerbetor som väntar på att köras till bruket

De sista två milen söderut in mot Rostock kändes trista. Storstaden slog emot mig med kraft – nära en mils cykelväg längs med en spikrak motorväg bland annat. Min värd senast hade avrått mig från den väg jag egentligen planerat, över floden Wese vid mynningen och sen ner till staden på östra siden om floden. Det skulle bli alldeles för komplicerat sa han. Men jag undrar?!

Inkvartering mitt i gamla delen av staden, rena lyxhotellet jämfört med tidigare nätter. Letade upp ett matställe, bruscetta med en pasta, alldeles intill en av stadens gamla kyrkor. Trött, somnade tidigt efter att ha riggat tre väckarklockor för väckning klockan fem. Lite oroskänslan för cyklingen ut till färjeläget i morgon bitti. En mil genom okända industri och hamnområden i nattmörker.

Kyrkan i Rostock

4 kommentarer tillSista dagen i Tyskland

  • Margareta Wiman

    Hej Per!
    Spännande tur du gjort. Lite trist med m d brist på vackra naturupplevelser.
    Här har hösten kommit. Promenaden h m från lunchen med N, LE, och Eva. Gick i regn.
    Ser fram mot att få träffa er när ni kommer till Uppsala. Kram Margareta och Folke

  • Bengt

    Fin tur du haft. Jag blir sugen, framför allt på den tyska vardagsmaten med tillhörande pilsner.